språk

See also: sprak, spraak, and Spraak

Norwegian Bokmål

Etymology

From Middle Low German sprake

Noun

språk n (definite singular språket, indefinite plural språk, definite plural språka or språkene)

  1. a language.

Derived terms

References


Norwegian Nynorsk

Etymology

From Middle Low German sprake

Noun

språk n (definite singular språket, indefinite plural språk, definite plural språka)

  1. a language.

Derived terms

References


Swedish

Etymology

From Old Swedish sprak, from Middle Low German sprāke, from Old Saxon sprāka, from Proto-Germanic *sprēkō, from Proto-Indo-European *(s)pereg-.

Pronunciation

  • IPA(key): /sproːk/
  • (file)

Noun

språk n

  1. A language.

Declension

Declension of språk 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative språk språket språk språken
Genitive språks språkets språks språkens

Derived terms

  • allmänspråk
  • allmänspråklig
  • andraspråk
  • assemblerspråk
  • barnspråk
  • enspråkig
  • fackspråk
  • flerspråkig
  • förstaspråk
  • högnivåspråk
  • ordspråk
  • programmeringsspråk
  • programspråk
  • skriftspråk
  • skriftspråklig
  • språka
  • språkanalys
  • språkas
  • språkbarriär
  • språkbegåvad
  • språkbegåvning
  • språkbehandling
  • språkbehärskning
  • språkblandning
  • språkbruk
  • språkbrukare
  • språkcentrum
  • språkdräkt
  • språkegenhet
  • språkexpert
  • språkfamilj
  • språkfel
  • språkfilosofi
  • språkfilosofisk
  • språkform
  • språkforskare
  • språkforskning
  • språkfrändskap
  • språkfråga
  • språkfärdighet
  • språkförbistring
  • språkförmåga
  • språkförnyelse
  • språkförskola
  • språkförståelse
  • språkgemenskap
  • språkgeni
  • språkgeografi
  • språkgeografisk
  • språkgranskning
  • språkgrupp
  • språkgräns
  • språkhistoria
  • språkinlärning
  • språkintresse
  • språkintresserad
  • språkklyfta
  • språkkod
  • språkkonflikt
  • språkkonstnär
  • språkkonsult
  • språkkunnig
  • språkkunnighet
  • språkkunskap
  • språkkurs
  • språkkänsla
  • språklaboratorium
  • språklektion
  • språklig
  • språkljud
  • språklära
  • språklärare
  • språklåda
  • språkman
  • språkmelodi
  • språkmiljö
  • språknorm
  • språknämnd
  • språkområde
  • språkpolis
  • språkpolitik
  • språkpolitisk
  • språkproblem
  • språkprov
  • språkpsykologi
  • språkreform
  • språkregel
  • språkrensning
  • språkresa
  • språkriktig
  • språkriktighet
  • språkrubbning
  • språkrör
  • språksam
  • språksamhet
  • språksinne
  • språksociologi
  • språkspalt
  • språkstrid
  • språkstruktur
  • språkstuderande
  • språkstudier
  • språkstund
  • språksvårigheter
  • språkteori
  • språktest
  • språktillägg
  • språkträning
  • språkundervisning
  • språkutbildning
  • språkutveckling
  • språkvetare
  • språkvetenskap
  • språkvetenskaplig
  • språkvidrig
  • språkvidrighet
  • språkvård
  • språkvårdande
  • språkvårdare
  • språköra
  • språkövning
  • svenskspråkig
  • talspråk
  • talspråklig
  • tredjespråk
  • trespråkig
  • tvåspråkig
  • valspråk

References

This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.