Bohuslän Regiment

Bohuslän Regiment
Bohusläns regemente
Active 1720–1997
Country  Sweden
Allegiance Swedish Armed Forces
Branch Swedish Army
Type Infantry regiment
Size Regiment
Part of 3rd Military District (1833–1893)
3rd Army Division(1893–1901)
III Army Division (1902–1927)
Western Army Division (1928–1936)
III Army Division (1937–1943)
III Military Area (1943–1966)
Western Military Area (1966-1992)
Garrison/HQ Uddevalla
Nickname(s) Green Dragoons (Gröna dragonerna)
Motto(s) "Mod, tapperhet och uthållighet - en krigsmans förnämsta dygder"
Colors Green
March "Bohusläns regementes marsch" (Bagge/Speich)
"Deutschland auf der Wacht" (Franke)[1]
Battle honours Lund (1676)
Landskrona (1677)
Hälsingborg (1710)
Gadebusch (1712)
Svensksund (1790)
Insignia
Unit insignia m/1960
Shoulder sleeve insignia

The Bohuslän Regiment (Swedish: Bohusläns regemente), designation I 17, was a Swedish Army infantry regiment that traces its origins back 1661. It was disbanded in 1992. The regiment's soldiers were originally recruited from the provinces of Bohuslän, and it was later garrisoned there in the town Uddevalla.

Heraldry and traditions

The colour was drawn by Brita Grep and embroidered by hand in insertion technique by the company Libraria. The colour was presented to the former Royal Bohuslän Regiment (I 17) in Uddevalla by the His Majesty the King Gustaf VI Adolf on 27 August 1961. It was used as regimental colour by I 17 until 1 July 1992 and as a National Home Guard colour (Uddevalla Northern Home Guard district) 1992-1997. Blazon: "On white cloth the provincial badge of Bohuslän; a red tower em-battled with two yellow portcullis with black hinges and locks, between dexter an erect blue sword and sinister a yellow lion rampant. On a red border at the upper side of the colour, battle honours in white." Battle honours: Lund (1676), Landskrona (1677), Hälsingborg (1710), Gadebusch (1712) and Svensksund (1790).[2]

In 1901, the regiment raised a memorial stone of the Battle of Svensksund at its former military camp, Backamo, in connection with a visit by the German regiment Graf Roon. This German regiment is derives from the former Psilanderhielmska Regiment based in Pomerania, which in 1796 became named after the newly arrived commander von Engelbrechten.[3] When the regiment moved in to Uddevalla, the monument was moved to the adjacent regiment park at the present Bohuslän Defense Museum.[4][5]

In connection with the decommissioning of Bohuslän Regiment, its traditions came from 1 July 1992 onwards to be kept by the Bohus Group (Bohusgruppen).[6]

Commanding officers

Regimental commanders:[7]

  • 1720–1728: Ture Gabriel Bielke
  • 1720–1721: Jean Louis Bousquet (acting)
  • 1722–1724: Johan Fredrik Didron (acting)
  • 1728–1740: Axel Erik Roos
  • 1740–1746: Anders Tungelfeldt
  • 1746–1758: Georg Reinhold von Köhler
  • 1759–1763: Lars Åkerhielm
  • 1763–1769: Georg Gustaf Wrangel
  • 1769–1775: Mauritz Casimir Lewenhaupt
  • 1775–1781: Axel Didrik Meijendorff von Yxkull
  • 1781–1790: Jan Verner Tranefelt
  • 1789–1792: Hans Henric von Essen (acting)
  • 1790–1792: Gustav Wachtmeister
  • 1792–1793: Fredrik Adolf von Numers
  • 1793–1796: Adolf Fredrik Påhlman
  • 1796–1810: Johan Leonard Belfrage
  • 1810–1821: Erik Wilhelm Haij
  • 1818–1821: Philip von Mecklenburg (acting)
  • 1821–1838: Philip von Mecklenburg
  • 1838–1856: Georg Gillis von Heideman
  • 1856–1868: Henrik Nauckhoff
  • 1868–1881: Georg Fleetwood
  • 1881–1882: Otto Taube
  • 1881–1882: Axel Rappe (acting)
  • 1882–1885: Axel Rappe
  • 1885–1890: Axel Rudenschöld
  • 1890–1892: Christer Oxehufvud
  • 1890–1892: Mathias Fjellman (acting)
  • 1892–1898: Mathias Fjellman
  • 1898–1907: Olof Malm
  • 1907–1915: Charles Tottie
  • 1914–1915: Olof Werling Melin (acting)
  • 1915–1921: Olof Werling Melin
  • 1921–1923: Bengt Ribbing
  • 1923–1930: Victor Landegren
  • 1930–1936: Harald Malmberg
  • 1936–1937: Thorsten Rudenschiöld (acting)
  • 1937–1942: Thorsten Rudenschiöld
  • 1942–1948: Sven Öberg
  • 1948–1957: Erik Sellin
  • 1957–1963: Gunnar Smedmark
  • 1963–1966: Claës Skoglund
  • 1966–1971: Bertil Kamph
  • 1971–1977: Gunnar Åberg
  • 1977–1980: Åke von Schéele
  • 1980–1982: Lars Löfberg
  • 1982–1983: Arne Rolff (acting)
  • 1983–1985: Arne Rolff
  • 1985–1987: Jan-Olof Borgén
  • 1987–1990: Kaj Sjösten
  • 1990–1990: Lennart Bergqvist
  • 1991–1992: Lars Andréasson

References

Notes

  1. Sandberg 2007, p. 199
  2. Braunstein 2004, pp. 79-80
  3. Gabrielsson 2004, p. 166
  4. "Registerkort Nr O07" (in Swedish). Svenska militära minnesmärken. Archived from the original on 13 January 2017. Retrieved 13 January 2017.
  5. Gabrielsson 2004, p. 98
  6. Braunstein 2003, pp. 77-80
  7. Kjellander 2003, p. 251

Print

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5 (in Swedish). Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. ISBN 91-971584-4-5. LIBRIS 8902928.
  • Braunstein, Christian (2004). Svenska försvarsmaktens fälttecken efter millennieskiftet [The flags and standards of the Swedish armed forces after the turn of the millennium] (PDF). Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 7 [dvs 8] (in Swedish). Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. ISBN 91-971584-7-X. LIBRIS 9815350.
  • Gabrielsson, Lennart, ed. (2004). Konglig Bohus läns regemente. I fält och till sjöss 1676-1814 (in Swedish). Kungälv: Backamo vänners förlag. ISBN 91-972930-4-0. LIBRIS 9818473.
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter (in Swedish). Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5. LIBRIS 8981272.
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler (in Swedish) (New ed.). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8. LIBRIS 10413065.

Further reading

  • Bergstrand, Carl-Martin; Åberg, Alf; Uddgren, Hugo Edvard, eds. (1953). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 1 (in Swedish). Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekomm. LIBRIS 1245675.
  • Alm, Josef; Berglund, Carl-Axel, eds. (1956). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 2 (in Swedish). Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekomm. LIBRIS 1245674.
  • Berglund, Carl-Axel, ed. (1961). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 3 (in Swedish). Uddevalla: Kungl. Bohusläns regementes historiekomm. LIBRIS 1245672.
  • Bernstone, Kristian; Ekberg, Lennart; Klasson, Gunnar, eds. (1992). Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd: inför ett trehundraårsminne. D. 4, [Tiden 1946-1992] (in Swedish). Uddevalla: Bohusläns regementes historiekomm. LIBRIS 1245676.
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (in Swedish) (2nd ed.). Örebro: Lindh. pp. 325–330. LIBRIS 1549756.

Coordinates: 58°20′52″N 11°57′26″E / 58.34778°N 11.95722°E / 58.34778; 11.95722

This article is issued from Wikipedia. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.